Honungsskivlingen är en aggressiv rötsvamp som gör stor skada på ett träd när den väl fått fäste.

Honungsskivling

Honungsskivlingen är en aggressiv rötsvamp som gör stor skada på ett träd när den väl fått fäste.

Honungsskivling är en svamp som gör stor skada på träd och kan döda dem genom att orsaka rot- och stambasröta. Svampen lever dels saprofytiskt på död ved och dels parasitiskt på levande träd. I Sverige finns fem sorter av honungsskivling och den angriper skogsträd såväl som stadsträd.

Symptom

Svampkroppar på marken intill basen på ett träd på hösten kan vara tecken på angrepp. Andra tecken på svampens närvaro är ett gulvitt, hinnaktigt svampmycel som grenar sig fingerlikt uppåt innanför barken. Men svampangrepp kan också vara dolt i ett till synes friskt träd.

Ytterligare symptom kan vara:

  • Tillväxtminskning
  • Gulnande eller förminskat lövverk
  • Löven faller av tidigare än normalt
  • Döda grenar i övre delen av kronan

Dessa tecken är dock liknande de som orsakas av andra rotsjukdomar och rotskador. Genom en regelbunden besiktning och rötsondering i stambasen kan ofta rötskador orsakade av honungsskivling upptäckas innan träden utvecklas till högriskträd.

Spridning

Från honungsskivlingens svampkroppar sprids varje år stora mängder sporer ut i omgivningarna. Svampen sprider sig även med rhizomorfer, brunsvarta platta strängar, som växer genom jord eller försvagad ved. Spridning kan även ske genom rotkontakt.

Åtgärder

Den mest effektiva åtgärden mot spridning är att även ta bort stubben efter det att trädet är fällt. Stubbröjningen måste utföras noggrant och inga större veddelar får lämnas kvar i marken.

Förebygg angrepp genom att ge träden goda växtförhållanden. När ett träd är stressat på grund av t ex kompakterad jord, torka eller hård beskärning är det mer mottagligt för en infektion. Efter en fällning eller stubborttagning bör man vänta minst ett år innan ett nytt träd planteras på samma plats.

Motståndskraftiga träd och buskar:

Bok (Fagus sylvatica), Ask (Fraxinus excelsior), Lind (Tilia spp), Ek (Quercus robur), Idegran (Taxus baccata), Asklönn (Acer negundo), Silvergran (Abies alba), Douglasgran (Pseudotsuga menziesii), Lärk (Larix spp), Hagtorn (Crataegus spp), Avenbok (Carpinus betulus), Fläder (Sambucus nigra), Slån (Prunus spinosa), Mahonia (Mahonia spp), och Murgröna (Hedera helix)

Alla försvagade och döende träd och buskar kan angripas oberoende av växtslag.

infoblad7

Ladda ner som PDF

Tillbaka